Om de bara viste...

Första sommarlovsdagen vaknade jag klockan sex av min väckarklocka. Jag öppnar dörren som leder ut till trädgården. Den tidiga tidiga morgonsolen står högt på himlen. Luften är sval och det luktar sommar. Äventyr.
på bordet vid den lilla uteservering står en blomkruka med lavendel i. Humlorna flyger omkring den som ivriga hundar runt sin mat. Mina nyinköpta skor är otroligt bekväma. Daggen ligger och glänser i gräset. Inne i skogen står ett rådjur och tittar på mig. Hennes öron pekar framåt och ansiktet är vackert. Jag tar bakvägen runt huset för att inte passera rådjuret och skrämma iväg det. Jag springer ner på stranden. En hundägare står och snackar i telefon sammtidigt som hunden går fritt bland blommorna. Jag tar och springer på grusvägen, vidare bort till hamnen. En fiskebåt puttrar ut från den lugna hamnen. Jag saktar inte in för att se vart den åker, utan fortsätter bara bort till campingen. vid denna tiden på året står husvagnarna uppradade lite här och där på den lilla ytan där de har fått tillåtelse att stå. Jag sticker upp mot campingens kiosk. En kille med mustach står bakom disken och ler fånigt mot mig. Kylen och frysdisken med glass brummar ikapp. Jag sätter en slinga bakom örat.
- Vad önskas? frågar killen.
- En ramlösa, svarar jag och plockar ut en från kylen och sätter den på disken framför mig. jag betalar, och springer vidare. Träden prasslar härligt ovanför mig. Det känns skönt att sommaren är här. Visst kändes det synd att lämna klassen, men jag har ett helt lov framför mig och då kommer jag säkert få tid till att umgås med dom.
Jag tar vägen förbi vattentornet när jag springer hem igen. Den är stor, och den orangea färgen håller på att falgna av. En buske bakom tornet är full med blåbär. Jag proppar munnen full med bär, och upptäcker sedan att mina fingrar blivit blåa. Jag tar fram min ramlösa och sköljer av saften med kolsyran.
Jg går bort till ett ställe där blommorna växer för fullt. Jag tar sats och slänger mig ner bland dom. När jag ska resa mig upp lägger jag märke till några ljud från min högra sida. Någon kommer emot mig. Jag tittar hastigt dit och får se en Schäffer komma springandes emot mig. Den blottar sina tänder och salivet rinner från dens käkar. Vad ska jag göra? Jag hinner i vilket fall som helst inte resa mig upp och springa därifrån...

Schäffrar är faktiskt väldigt trevliga, men när man ligger ner och bara ser något stort komma emot sig, med blottade tänder, kan man bli VÄLDIGT rädd! Vist har det aldrig hänt mig, och berättelsen är ju inte ens sann.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vänligen skriv in ditt namn nedan:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas endast för mig)

Din egna URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0