Saknaden efter något man aldrig mera kommer få uppleva...

Jag bara känner för att göra ett inlägg just nu.. 
.. Om något jag gått och längtat efter så länge.. 
.. Och att beskedet nu kom, att jag aldrig mer kommer få uppleva det där.. 
.. Det där härliga gamla underbara... 

När jag var mindre, så åkte vi alltid till en stuga, på Öland. 
Det var så underbart där. Allt var så gammeldags; dofterna, det knarrande golvet, trasmattorna, tapeterna, fönsterna, inredningen, tvålarna... 
Allt var så perfekt, helt i min stil. 
På morgonen fick man en röra med jordgubbar(glömt ordet). 
Det var verkligen SUPERGOTT, och en BRA start på dagen.. 
..Man hade nära till den lilla sjön, där det alltid var algblomning.. 
..Men det blev inga sura miner för det; vi hade ju allt det andra. 
På dagarna tog man och åkte in till torget, gick och kollade på marknaderna. 
På kvällarna satt man utomhus; och ibland gick man iväg, ner till hamnen och köpte smågodis i den lilla kiosken och lyssnade på dansbands musik där folk uppträdde. 
Någon gång spelade man boule, någon annan gång tennis.. 

.. Jag minns allt så väl. 
..Jag älskade platsen så mycket så jag gjorde en bok om det hela, en skräckis där det hände mystiska saker.. Jag var inte mer än 10 år då- kanske mindre, när jag en dag var ute med min kompis och plötsligt började jag babbla på om en berättelse; om stugan, om de olika väsnen.. 
.. Och när jag senare kom hem satte jag orden på papper. 
Jag ska alltid minnas, aldrig glömma.. 
..Tiden då man var där, då allt stod stilla, då husmor ringde i klockan på gårdplanen när det var mat.. 
.. Jag har skrivit klart mitt inlägg om detta nu, känns skönt att ha skrivit av sig.. 
.. Faktikst. 
Har ni också ett sånt där "smultronställe", där livet leker och man bara njuter hela tiden?:)