Höjdrädd till 1000000%
Sena dagar, mycket läxor och ingen fritid- det är vad högstadiet är för mig.
Inget bloggande på flera timmar... Jobbigt som in i.. :/
Ikväll ska jag ta det lugnt, eftersom alla läxor är gjorda och jag vill ha fritid nu...
Idag hände en hemsk sak. Vet inte riktigt hur många det är som läser denna bloggen som är höjdrädda, men jag är iallafall det.
Jag klarar inte ens av att stå på en stol. Är livrädd för att försöka bli av med svindel också. Men iallafall. Idag hade vi idrott och då skulle vi ha en hinderbana. Det första man skulle göra var att klättra upp på en bänk, ta sig uppför den och gå balansgång på en bom, kasa ner på en bänk sen.
Alla gjorde det, några sa: Jag vägrar göra det, men gjorde det ändå- eftersom alla var tvungna. När det nästan blev min tur blev jag skitkall- precis som om jag befann mig i ett frysrum i bara T- Shirt.
Sen kunde jag inte stå stilla och steppade på platsen där jag stod.
Jag blev yr och kunde knappt andas. När det blev min tur kunde jag knappt prata men tvingade mig själv och sa till min lärare att jag inte kunde klara det. Att jag var höjdrädd och därför aldrig klarat av denna uppgift.
Då sa han att jag skulle åtminstone försöka. Men jag vägrade och sa det till honom. Då sa han att jag kunde få hålla nån i handen. Vägrade då också. Fick ännu mer svindel, det blev kallare och jag försökte desperat svälja. Sen gjorde det så ont i halsen och jag mådde så dåligt så att jag bara ville gråta.
Jag har aldrig varit med om detta förut och blev asrädd. Rädd för höjden och rädd för resultatet av min svindel.
Min lärare såg nog att jag inte mådde så bra, för han gav med sig och sa att ja kunde göra en annan övning istället. Idioterna till killar i min klass(vissa) tittade hånande på mig och sa " Bravo, inte alls läskigt va?".
Skrattade och jag kunde fortfarande inte svälja. Det var som rädslan åkt upp i halsen och täppt till, för jag hade svårigheter med att andas normalt.
Hemskt, verkligen. Men tydligen är det ganska normalt för en jag känner,som oxå är höjdrädd, hade upplevt samma sak som jag.
Hemskt verkligen.. Ni som är utan höjdrädsla- var glada ni.
Inget bloggande på flera timmar... Jobbigt som in i.. :/
Ikväll ska jag ta det lugnt, eftersom alla läxor är gjorda och jag vill ha fritid nu...
Idag hände en hemsk sak. Vet inte riktigt hur många det är som läser denna bloggen som är höjdrädda, men jag är iallafall det.
Jag klarar inte ens av att stå på en stol. Är livrädd för att försöka bli av med svindel också. Men iallafall. Idag hade vi idrott och då skulle vi ha en hinderbana. Det första man skulle göra var att klättra upp på en bänk, ta sig uppför den och gå balansgång på en bom, kasa ner på en bänk sen.
Alla gjorde det, några sa: Jag vägrar göra det, men gjorde det ändå- eftersom alla var tvungna. När det nästan blev min tur blev jag skitkall- precis som om jag befann mig i ett frysrum i bara T- Shirt.
Sen kunde jag inte stå stilla och steppade på platsen där jag stod.
Jag blev yr och kunde knappt andas. När det blev min tur kunde jag knappt prata men tvingade mig själv och sa till min lärare att jag inte kunde klara det. Att jag var höjdrädd och därför aldrig klarat av denna uppgift.
Då sa han att jag skulle åtminstone försöka. Men jag vägrade och sa det till honom. Då sa han att jag kunde få hålla nån i handen. Vägrade då också. Fick ännu mer svindel, det blev kallare och jag försökte desperat svälja. Sen gjorde det så ont i halsen och jag mådde så dåligt så att jag bara ville gråta.
Jag har aldrig varit med om detta förut och blev asrädd. Rädd för höjden och rädd för resultatet av min svindel.
Min lärare såg nog att jag inte mådde så bra, för han gav med sig och sa att ja kunde göra en annan övning istället. Idioterna till killar i min klass(vissa) tittade hånande på mig och sa " Bravo, inte alls läskigt va?".
Skrattade och jag kunde fortfarande inte svälja. Det var som rädslan åkt upp i halsen och täppt till, för jag hade svårigheter med att andas normalt.
Hemskt, verkligen. Men tydligen är det ganska normalt för en jag känner,som oxå är höjdrädd, hade upplevt samma sak som jag.
Hemskt verkligen.. Ni som är utan höjdrädsla- var glada ni.
Kommentarer
Trackback
