Dag 8- Min största rädsla inom ridsporten


Jag har faktiskt många rädslor inom ridningen.
Den starkaste är nog att trilla av. Det är en sak jag ABSOLUT inte vill vara med om igen...!
Jag har trillat av flera gånger(läs min resa här). Hemskt att trilla av. Senaste gången jag trillade av höll jag på att hamna under hästen.
Nä, inget trevligt det inte... :/
För övrigt är jag rädd för att göra fel, skada min häst tack vare att jag hört fel instruktioner eller inte haft tillräckligt mycket erfarenhet så att det kunnat gå riktigt illa. Hästen jag rider nu är fantastiskt och om jag ska vara ärlig förstår jag ibland inte varför jag, som är mest okunnig i gruppen, ska få ha henne.
Hon är världens underbaraste häst- har alltid varit och kommer alltid att vara.
Jag har bara ridit i c:a 3 år och det är ju inte jätte lång tid tycker jag.
Visst, min kompis har knappt ridit i ett år, har egen häst och kan mer än mig..
Men jag har stött på så mycket mer genom min resa. Problem hit, problem dit, fel där, fel här. Jag har lärt mig av mina misstag, men visst förekommer det att mina misstag upprepas.
Jag kan inte hjälpa att det var just jag som skulle få så mycket problem med ridningen. Efter att jag klarat av galoppen- någorlunda- fick jag rida Tippan.
Ganska ny häst, men mer begåvad än vissa andra hästar som är större än henne. Jag verkligen älskar henne och skulle inte kunna byta henne mot någon annan häst.. <3
Trots att jag älskar henne så mycket har jag rädslor.
För inte så länge sen började hon halta.Jag fick total panik. Samma sak hände liksom med Linde- hästen som slängde av mig. Han började snubbla och lärarna trodde jag red honom på fel sätt, eftersom han aldrig slängt av någon så vitt dom visste.
Iaf, Tippan började halta och jag förstod inte riktigt varför hon gjorde det.
Ingen annan som red henne klagade på det- nämnde det inte.
Så jag trodde det bara var med mig hon gjorde så.
Jag hoppade över två veckors ridning och kom tillbaka. Som förändrad.
Hon haltade inte längre. Blev riktigt glad.
Min rädsla under dom gångerna hon haltade var då att hon skulle trilla, hon skulle slänga av mig eller att jag hade gjort illa henne- för all framtid.

Det dyker upp problem hela tiden under ridningen.
Rädslorna poppar upp som retliga finnar på fet hud.
Problem= rädslor.
När jag blivit av med ett problem dyker ett nytt upp som jag måste ta mig an.
På så sätt håller jag mig sysselsatt. Men det kan bli riktigt jobbigt ibland... Alla rider så snyggt och självsäkert och själv sitter man osäkert i sadeln och upptäcker problem efterhand som lektionen går framåt.

Men såklart går det hela framåt också. Inte bara uppförsbackar ;)


Och jag ger henne belöning så ofta jag kan ;)




Kommentarer
Postat av: Erica Nylund - tjejen som lever livet med diagnosen ADHD

sv; R är killen jag är på G med :) Men asså han heter ju inte "R" utan det är första bokstaven i hans namn, så jag skriver R i bloggen för han vill inte "komma ut" i bloggen så fort i vårat förhållande :)

2011-11-27 @ 14:22:53
URL: http://eriicanylund.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Vänligen skriv in ditt namn nedan:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas endast för mig)

Din egna URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0